En dyster vecka.

Det som verkade bli så bra blev istället pannkaka. I värmningen var Tiptop laddat som tusan och det bådade gott inför loppet. Malmqvist lyckades med konststycket att sätta Tiptop i ledning från spår 6 och därifrån dansade han fram och såg ruggigt fin ut. Första 2 000m efter dryga 1, 18 och det började lukta skitlätt vinst. Då, på tio steg tappar han allt och rasar genom fältet. Roger var klok och tog upp honom och körde hem. 2 veckor tidigare gick han en 15 tid över distansen och kom i mål med tussarna kvar och drog inte en pust i stallet efteråt. Nu blåste han våldsamt i nästan en halvtimme efter loppet, det rann ur ögonen och han blödde näsblod...

Väl hemma har han stått med feber några dagar så nog var det en infektion alltid! Synd bara att det kom så förbannat olägligt. Nu har han dock repat sig och är åter pigg och fin. Vi siktar nu på ett monté lopp på Solvalla den 11 april. Fram tills dess får vi gnugga på här hemma. Revanchen kan ligga närmare än vi anar...